Flygplats i Uppsala

Det har tidigare varit snack om att man velat flyga civilt flyg i Uppsala. Bland annat fanns det ett företag som kämpade för denna fråga i ca 15 år innan de gav upp på grund av att processen tagit för lång tid och på grund av byråkrati. Beslutet skulle innebära stor betydelse för flygplatskapaciteten i Mälardalen.

På Ärna finns två befintliga banor som kan utnyttjas för civil flygtrafik om tillstånd ges. Det innebär att en flygplats vid uppsala tillsammans med ett utvecklat Arlanda kan bemöta den förväntade tillväxten och även förhindra att ny mark på sikt måste brytas för ytterligare en ny landningsbana på Arlanda. Det skulle innebära samhällsinvesteringar i miljardklassen. Därför bör tillgänglig bankapacitet tillvaratas och brukas.

Ett utökat flygplatsutbud i regionen har många fördelar:

– Arlanda får ett komplement
– upp mot 600 nya arbetstillfällen skapas
– ökad ekonomisk tillväxt utan finansiellt stöd från stat eller kommun
– utnyttjande av redan befintliga anläggningar och samhällsinvesteringar
– miljömässiga vinster
– minskad biltrafik genom att passagerarna kan välja närmaste flygplats

Länsstyrelsen i Uppsala Län har tidigare godkänt ansökan om civilt flyg på Ärna Flygplats men det beslutet har överklagats av ett antal organisationer och privatpersoner. Det är detta överklagande som regeringen nu ska ta ställning till. Enligt vår mening måste regeringens beslut grundas på de konsekvenser beslutet får för regionen som helhet, och inte bara baseras på lokala faktorer.

Trafikverket bekräftar den analys som Luftfartsverket (nu LFV) gjorde redan 2008. Den visade att det finns behov av fler start- och landningsbanor i Mälardalen. Trafikverket skriver, i en uppdatering av trafikslagens anläggningar 2010, att ”behovet av flygplatskapacitet för att säkerställa framtida utveckling av utrikestrafiken i Mälardalen motiverar att flygplatsen (Uppsala-Ärna) är ett utpekat riksintresse”.

2011 ansåg Mark och miljödomstolen i sitt yttrande till regeringen att civil trafik inte ska tillåtas på grund av bland annat motstående intressen (cirka 0,25 procent av Uppsalas invånare överklagade) gällande utökad aktivitet i form av trafik och buller. Använder man likhetsprincipen skulle tillstånd då inte kunna lämnas till fortsatta inflygningar till Arlanda över Upplands Väsby. Ett sådant beslut för Arlanda skulle betyda ytterligare kapacitetsbrist från 2018 när det nuvarande avtalet upphör, med tillhörande problem för regionen och resten av Sverige där Arlanda är ett nav för flyg både inom- och utomlands.

Om miljökonsekvenserna vid Ärna hindrar att tillstånd lämnas till verksamheten kan en motsvarande prövning av Bromma flygplats inte leda till någon annan bedömning. Vid en sådan situation förlorar regionen både Ärna och Bromma flygplatser. Brommas tillstånd är inte prövat i enlighet med miljöbalkens bestämmelser och en sådan prövning kan och borde ske inom en snar framtid.

Det finns en unik möjlighet att skapa en av Europas grönaste flygplatser på Ärna. Stommen i form av start- och landningsbanor och andra anläggningar finns redan på plats, vilket innebär att behovet av nybyggen är begränsat. På grund av god kapacitet, ingen köbildning vid start- och landning samt små risker för förseningar på grund av överbelastning, finns det goda förutsättningar för genomförande av en stor andel ”gröna flygningar” till Ärna. Detta inflygningssätt medför lägre buller och minskad bränsleförbrukning, vilket i sin tur ger minskade utsläpp till luft. Genomförda bullerberäkningar visar att endast drygt 60 personer kommer att beröras av bullernivåer överstigande FBN 55 dB(A) vid full drift. Det är unikt i flygplatssammanhang att så få personer blir direkt störda av högre bullernivåer.

Miljödepartementet har handlagt ärendet om miljötillstånd för Ärna Flygplats i Uppsala i 30 månader och beslut bör meddelas inom kort. När arbetet nu förhoppningsvis är i slutfasen vill vi förorda att regeringen följer Länsstyrelsens tidigare beslut och godkänner både militär och civil flygning på Ärna.

 

Fler fördelar med en flygplats i Uppsala;

Flygplatskapacitet

Ekonomisk tillväxt

Arbetsplatser

Försvarsmakten